Bibelstudium nu

Bibelstudium nu

effata

DVD-erbjudande

Information om hemsidan

översikt

95. De ceremoniella Sabbaterna

1. Vad blev följden av, att Kristus utplånade ”handskriften i stadgar”, eller strök ut skuldebrevet?
”{O}ch strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset…. Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.” Kolosserbrevet 2:14-17.

2. På vad skrevs de Tio Buden?
”Han förkunnade för er sitt förbund som han befallde er att hålla, de tio orden, och han skrev dem på två stentavlor.” Femte Moseboken 4:13.

3. Hur blev de skrivna på dessa stentavlor?
”Tavlorna var Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.” Andra Moseboken 32:16.

Anm.: Lagen inristades i sten; den kunde alltså icke utplånas, ej heller kunde man säga om stentavlorna, att de spikades fast vid korset.

4. För vem blev veckosabbaten gjord?
”Och Jesus sade till dem: ’Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.” Markusevangeliet 2:27. Om Sabbaten gjordes för människans skull, kan den inte räknas ibland de anordningar, vilka var emot oss.

5. När blev Sabbaten gjord?
”Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara…. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:1-3.

6. Vad var människans tillstånd på den tiden?
”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.” Första Moseboken 1:31.

7. Skulle människan ha blivit en syndare, om hon hade förblivit lydig mot Gud från begynnelsen?
”Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.” Romarbrevet 2:13. Hade människan aldrig syndat, hade hon heller inte behövt en Frälsare, och Kristus skulle alltså icke ha lidit döden för människosläktet. Sabbaten tillhörde alltså människan, innan hon behövde någon Frälsare. {”Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” Första Johannesbrevet 3:4. Att hålla lagen, däribland vilodagsbudet, är raka motsatsen till synd, dvs. rättfärdighet, rätt handlande. Min anm.}

8. För vilket ändamål instiftades de sabbater, vilka utgjorde en del av handskriften med dess stadgar {från den gamla översättningen}?
”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus” Kolosserbrevet 2:17.

9. Men till vad hänvisar Herrens Sabbat? – Till skapelsen.
”Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 2:11. Den är alltså inte en skugga av tillkommande ting, utan en påminnelse om Guds skapelsemakt, och alltså räknas den inte till de sabbater, vilka är ”en skugga av tillkommande ting”. {Guds Tio Bud pekar på rätt handlande och är således icke behäftade med synd, som är orätt handlande. Vilodagsbudet ingår i dessa rättfärdiga, sunda bud och behöver alltså inte avskaffas, utan skall respekteras som något sunt och naturligt att rätta sig efter. Bilföraren tömmer ju inte tanken på bensin, för att köra; han ser till, att hålla tanken fylld! Min anm.}

10. Fanns det några sabbater under det Gamla Testamentets tid, vilka var av en lokal beskaffenhet, eller en skugga av tillkommande ting?
”I sjunde månaden, på första dagen i månaden, skall ni hålla sabbatsvila”. ”Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen…. En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall då fasta.” Tredje Moseboken 23:24, 27-32.

11. Till vad tjänade dessa sabbater?
”Detta är HERRENS högtider. Ni skall utlysa dem som heliga sammankomster, då ni skall offra eldsoffer åt HERREN, brännoffer och matoffer, slaktoffer och drickoffer, varje dag de för den dagen bestämda offren.” Vers 37.

12. Var dessa sabbater helt åtskilda från Herrens Sabbat, som är den sjunde dagen i veckan?
”Detta förutom HERRENS sabbater och förutom era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer, som ni ger åt HERREN.” Vers 38.

Anm.: Granskningen av detta ämne visar klart, att ”Herrens Sabbat” och de sabbater, vilka var en skugga av det tillkommande, var helt och hållet olika anordningar, som instiftats för helt olika ändamål. Den förstnämnda var ämnad som åminnelse av Guds stora skapelseverk, medan de andra var skuggor, som pekade framåt mot Kristus och Hans verk. Dessa behövdes inte längre, sedan Han hade kommit, till vilken de hänvisade. Efter Kristi död har vi haft Hans nattvard som åminnelse av Honom.

Dr. Adam Clarke säger: ”Aposteln talar här {i den gamla översättningen} om några enskildheter angående handskriften med dess stadgar, vilka hade avskaffats, nämligen skillnaden mellan mat och dryck, vad som var rent eller orent enligt lagen; det nödvändiga i, att helighålla vissa högtider, såsom nymånader eller vissa sabbater eller dagar, vilka skulle hållas mera högtidligt, än som vanligen var fallet. Alla dessa hade borttagits och naglats vid korset, samt var följaktligen inte längre bindande. I detta Skriftställe finns alltså ingen antydan om Sabbatens avskaffande, eller att kristendomen har gjort dess moraliska nödvändighet om intet. Jag har på ett annat ställe visat, att budet om att helighålla Sabbaten är gällande för alla tider och kan aldrig avskaffas, så länge tiden varar. Och enär Sabbaten är en förebild av den eviga vilan, som återstår för Guds folk, den eviga saligheten, måste den fortfara att existera eller att vara giltig, intill dess evigheten inträder; ty ingen förebild kan upphöra att existera, förrän motbilden kommer. För övrigt är det inte klart, att aposteln på detta ställe åsyftar varken de judiska sabbaterna eller veckosabbaten. Sabbaton (sabbaters eller veckors) har troligen avseende på deras veckohögtider, som jag har omtalat i anmärkningarna över Moseböckerna.” – Anmärkning över Kolosserbrevet 2:16.

nästa