|
Den hebréiska helgedomsritualen var en illustration på Guds sätt, att rena och återupprätta människosinnet på. Liksom tabernaklet hade två avdelningar, har människosinnets tempel två avdelningar - de medvetna och undermedvetna nivåerna. Den dagliga tjänsten i den första avdelningen avbildade försoningen för de synder, som sinnet var bekant med. 3 Mos. 4:14, 23, 28, 35; 6:1-6, 30. Den årliga tjänsten i den andra avdelningen symboliserade tillbedjarens fullständiga rening. Detta illustrerade en djupare erfarenhet. I det att församlingen fylkades kring helgedomen i djup hjärterannsakan angående ”synder på sitt samvete” (Hebr. 10:3), som begåtts, rannsakade de sina själar på grund av sin syndighet. Medan de gjorde detta, utförde översteprästen den slutliga försoningen för dem i det allra heligaste. 3 Mos. 16:17, 27, 30, 31. I Skriften står det så här: ”Ty på den dagen skall försoning bringas för att rena er. Från alla era synder skall ni renas inför HERRENS ansikte.” 3 Mos. 16:30. Aposteln Paulus skriver: ”I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder.” Hebr. 9:7. |