|
| - som omhandler tro | Tilbage til oversigten |
Vem ändrade dagen?
tidningen "Världen i fokus"
Profeten Daniel hade i en syn fått se de fyra världsriken, som sträckte sig från hans tid i Babylonien till det sista världsriket - det hedniska Rom. Dan. 7 berättar om fyra stora vilddjurs uppkomst. Vers 17 säger: "De fyra stora djuren betyda att fyra konungar skola uppstå på jorden." Vers 23 fortsätter: "Det fjärde djuret betyder att ett fjärde rike skall uppstå på jorden." Det första djuret var således det första riket.
Det lejonlika kungariket var Babylonien (606-538 f. Kr.). Efter lejonet reste sig björnen, och historien talar om hur det babyloniska kungadömet erövrades av det grymma Medien-Persien (538 -331). Pantern med fyra vingar för oss till Alexander den Stores mycket snabba erövringar, detta energiknippe, som på mindre än åtta år etablerade ett herravälde över hela världen i Greklands namn (331-168 f. Kr.). Det första djuret var likt ett lejon, det andra likt en björn och det tredje likt en panter, men det fjärde var inte likt någonting på hela jorden.
"Därefter fick jag i min syn om natten se ett fjärde djur, övermåttan förskräckligt, fruktansvärt och starkt; det hade stora tänder av järn... och hade tio horn" - Dan. 7:7. Roms järnrike tillintetgjorde Grekland och blev större än alla tidigare riken.
De tio hornen
Vers 24 säger: "De tio hornen betyda att tio konungar skola uppstå i det riket." Rom erövrades aldrig av någon nation utan förlorade gradvis sin makt, genom barbarernas invasion norr- och österifrån. Anglo-saxarna bosatte sig i England, frankerna blev fransmän osv. Det fjärde djuret försvann i och med kejsarens avsättning 476 e. Kr., och de "tio hornen" (tio rikena) styrde Europa.
Det lilla hornet
Profetens intresse riktades mot "ett annat horn", som sköt upp efter det att de tio kungadömena upprättats. "Men under det att jag betraktade hornen, fick jag se huru mellan dem ett annat horn sköt upp, ett litet, för vilket tre av de förra hornen blevo bortstötta; och se, det hornet hade ögon lika människoögan, och en mun som talade stora ord." Dan. 7:8.
De tio hornen betyda, att tio konungar skola uppstå i det riket; och efter dem skall uppståen annan, som skall vara olik de förra, och skall slå ned tre konungar. Och denne skall upphäva sitt tal mot den Högste och för öda den Högstes heliga; han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar; och de skola givas i hans hand under en tid, och tider, och en halv tid." Dan. 7:24, 25.
Denna nya makt, som skulle uppstå ur det hedniska Rom, alldeles efter de tio nationernas upp rättande, var ingen mindre än påvemakten. Tre av de tio länderna motsatte sig dess framväxande, så de "slogs ned" som profetian säger. Profetian fastställer att denna makt skulle vara olik alla andra kungariken. De var rent politiska stater, medan påvestaten var en religiös och politisk makt.
Makt i 1260 år
Det "lilla hornet" i Dan. 7:8 skulle regera under "en tid, och tider, och en halv tid". Samma tidsperiod är nämnd i Upp. 12:14, och i den sjätte versen sägs den bestå i 1260 "dagar". I överensstämmelse med den välkända principen att tolka bibliska profetior, där en dag motsvarar ett år (Hesekiel 4:6), är alltså denna period 1260 år. Den tidsbestämda påvemakten började regera år 538 e. Kr. när Justinianus lade under sig det sista av de tre "horn", eller kungadömen, som motsatte sig påvemaktens tillväxt.
Påvedömet regerade med absolut makt i 1260 år under den mörka medeltiden. Hur slutade denna period? Det var Napoleon som åstadkom det. Ar 1798 trängde en fransk arme, ledd av general Berthier, in i staden Rom, utropade republik och förde påven till Frankrike som fånge, där han dog följande år.
En förföljande makt
Ett av det "lilla hornets" karaktärsdrag, som nämns i Dan. 7:25, var att det skulle vara en förföljande makt. Den romerska kyrkan erkänner att hon har förföljt. Lägg märke till vad denne katolske författare skriver.
"Kyrkan har förföljt. Bara en nybörjare i kyrkohistoria skulle förneka det... Protestanter förföljdes och detta sågs med gillande av kyrkans auktoriteter både i Frankrike och i Spanien. Vi har alltid försvarat hugenottförföljelsen och den spanska inkvisitionen . . . När hon tror det vara nödvändigt att använda militär styrka kommer hon att göra bruk av den. .. Men vill den katolska kyrkan försäkra att hon aldrig kommer att förfölja? Kommer hon att garantera fullständig frihet och likställighet inför alla kyrkor och trosriktningar? Katolska kyrkan gör inga utfästelser om gott uppförande." - The Western Watchman (R.C.), 24 dec. 1908.
Tala stora ord
I Dan. 7:25 står det talas om Det lilla hornets makt: "Denne skall upphäva sitt tal mot den Högste." Upp. 13:5, 6 skriver: "Och det fick en mun sig given, som talade stora ord och vad hädiskt var. . . Och det öppnade sin mun till att föra hädiskt tal mot Gud, till att häda hans namn."
Lägg märke till följande: "Påven är av så stor värdighet och så upphöjd att han inte är en vanlig människa utan så att säga Gud och Guds ställföreträdare. . .
Därför är påven krönt med en tredelad krona, som konung i himlen, på jorden och i underjorden. . .
Om det fanns en möjlighet att änglarna skulle avvika från tron eller tänka i motsats till tron skulle de kunna bli dömda och bannlysta av påven. . ." - Pompta Bibliotheca.
Påven Leo XIII skriver i en encyklika:
"På jorden är vi ställföreträdace för Guds allmakt."
Dr Guistianni säger:
"Res till Rom och du kan läsa på stadsporten, Paulus III, överstepräst, den bäste, störste och Gud på jorden. "
Försök att ändra guds lag
I Daniels syn i kap. 7 visade han slutligen hur denna "Lilla hornets" makt till sist skulle sträcka ut händerna mot Guds tio bud. Detta har det gjort, genom att
från de tio budorden ta bort det andra budet, vilket förbjuder avgudabilder, och delat det tionde i två, för att ändå få tio.
Ytterligare satte det fingret på hjärtat i Guds tio bud, och ändrade det fjärde budet och ersatte Guds sabbat med söndagen. Det säger att det gjordes för att vinna fler hedningar för kyrkan. Söndagen var deras festdag för solguden och dessutom kunde "kristnandet" av hedningarna utföras lättare om kyrkan behöll den hedniska dagen. Men vem gav rätten att röra Guds sabbat, som givits till världen, för att vara ett gudomligt minnesmärke över skapelsen. Kyrkan säger:
"Kyrkan tog den hedniska söndagen och gjorde den till den kristna söndagen. Följaktligen blev den hedniska söndagen, tillägnad Mithra (solguden), den kristna söndagen, helgad åt Jesus." - "Catholic World".
Historikern William Frederick säger:
"Hedningarna var ett .avgudadyrkande folk som tillbad solen, och söndagen (solens dag) var deras heligaste dag. För att nå folket på detta nya fält tycks det inte bara vara naturligt utan nödvändigt att göra söndagen till kyrkans vilodag. Kyrkan kunde naturligtvis nå dem lättare genom att fira deras dag."
Canon Cafferata, i "The Catechism Simply Explained", sid. 89, skriver:
"Sabbaten var lördagen, inte söndagen. Kyrkan förändrade sabbatsfirandet till firande av söndagen."
Här följer en sammanfattning av vad Daniel skrev om "det lilla hornet".
1. Det skulle komma från det fjärde djuret - det hedniska Rom.
2. Det skulle slå ned tre konungariken vid upprättandet.
3. "Olikt" de andra - både religiöst och politiskt.
4. Tala stora ord.
5. Hädelse.
6. Förföljande makt.
7. Förändra Guds lag och sabbaten.
8. Världsmakt under 1260 år.